”Vilken looser! Jag visste att du skulle misslyckas!” – Låter det så i ditt huvud när du missar att göra din mikrovana någon dag?
Låt inte den negativa rösten komma igång.
De har gjort en studie på kvinnor som ville tappa vikt. De som var hårda mot sig själv efter att de har ätit något som inte ingick i dieten, hade större risk att hoppa av studien och återgå till sina gamla matvanor, än de andra.
Säg, att jag äter en muffin trots att jag har lovat mig att sluta med tillsatt socker. Om jag börjar mentalt misshandla mig för det, gissa vad händer då?
Hjärnan vill inte må dåligt. Den ska skicka signaler, bedjande mig att göra något som ska släppa hormonet dopamin och få mig att må bättre. Vad är det som gör det snabbast? Snabba kolhydrater – socker. Och vad ska jag göra då? Äta ännu en godsak, gå genom alla godisgömmor och därefter känna mig fullständigt misslyckad och karaktärslös, nedstämd i flera dagar, benägen att vräka i mig ännu mer socker, tänkande att “Nu är det ändå kört…”
Vad är det om inte självsabotage?
Gör inte det.
Om du tar ett snedsteg, bara konstatera det: Följande har hänt.
Njut av din muffin men dra slutsatser:
- vad triggade min ovana
- Hur kan jag förebygga att det händer nästa gång?
