Det sägs att i medelålder inser vi att vi har levt halva livet, och att det är bara halva kvar om vi har tur. Vissa blir överrumplade av det. Vissa blir deprimerade. Vissa börjar fundera på meningen med livet. Vissa inser värdet av nuet. Vissa sätter nya mål. Vissa blir äntligen sig själv. Samtliga kallar det för medelålderskris.
Britt-Marie misstänker att hon går genom medelålderskris. Hon är 63 och hon har lämnat hela sitt liv bakom sig. Hon hittar ett jobb i ett litet eländigt samhälle. Och med det hittar hon kärlek och vänskap, mänsklig ljus och mörker, allvar och lek, skönhet och poesi, glädje och överraskningar. Och viktigast av allt, hittar hon sig själv.
Med humor, ömhet och kärlek berättar Fredrik Backmans hennes historia i ”Britt-Marie var här”. En perfekt bok att läsa och må bra av i dessa mörka november kvällar. Du hittar boken här eller på Storytel. (Det finns även en film med samma namn, dock enligt recensioner är filmen något helt annat. Så börja gärna med boken).
Några citat från boken som resonerar med Midlife Shine gänget:
– Man vaknar en morgon med mer liv bakom sig än framför sig utan att veta hur det har gått till.
– Vid en viss ålder handlar nästan alla frågor en människa ställer sig egentligen om en enda: Hur lever man ett liv?
– Så blev några år flera år och flera år blev alla år. År beter sig så.
– En människa väljer inte sina omständigheter, men hon väljer sina handlingar.
– … Det är svårt att veta vem man är när man är ensam om man har alltid funnits för någon annans skull.
– Det är kanske lättare att vara optimist om man aldrig behöver städa upp röran efteråt.
– Det är inte som att jag blivit tvingad att leva mitt liv som jag gjort. Jag hade kunnat åstadkomma en förändring.
– Hon kan …förändra sig… Hon behöver inte vara tråkig. Hon kanske inte kan bli vacker igen men hon behöver inte vara tråkig.
– Det tar tid att lära känna en människa. Hon är inte redo att lära känna en ny. Hon har beslutat sig för att hon måste lära sig att leva med den människan hon är.
– När har hon varit lycklig? Några ögonblick. Av nycklars skramlande i dörren. Av Kents hjärtslag i hennes handflator när han sov. Av barnskratt. Balkongvindar. Tulpandoft. Den störta förälskelsen. Den första kyssen. Några ögonblick. En människa, vilken människa som helst, får så försvinnande få chanser att leva i ett enda av dem. Att släppa taget om tiden och falla. Älska något besinningslöst. Explodera av passion.