Är du lycklig?
Är du kvinna mitt-i-livet, då är chansen stor att du är så trött av livets alla måste att du inte vet längre. De flesta av oss hamnar i någon sorts svacka, känner oss nere, understimulerade, slutkörda, vilse och börjar längta efter något mer eller något annat och undra om detta vad livet skulle handla om.
Det är precis i en sådan svacka som det kan vara värdefullt att fundera: Är jag lycklig? Vad är lycka för mig?
Enligt Petter Stordalen förväxlar vi ofta att vara lycklig med att vara glad. ”Därför söker vi efter sådant som vi vet framkallar glädje. Vi jagar efter det omedelbara glädjerus man får av pengar, berömmelse, lyx och status.” Men glädjen är enbart ”den kortvariga ögonblickslyckan, närmare bestämt balansen mellan positiva och negativa känslor vi upplever från dag till dag, från situation till situation.”
Den lyckan som varar, ”den långsiktiga lyckan, handlar om hur tillfreds vi är med livet i sin helhet, hur meningsfull vi upplever tillvaron”.
Enligt Stordalen är båda delar av lyckan viktiga, men de hänger inte alltid ihop. Han ger några exempel:
”Pengar kan göra dig lycklig för stunden, men de gör inte nödvändigtvis livet meningsfullt. Det finns många olyckliga miljardärer.
Barn ger onekligen livet mening. Men inte alltid så mycket glädje. I alla fall inte så mycket som man skulle önska. I studier där man utrustar föräldrar med ett larm som går igång med ojämna mellanrum, och där de ska skriva ner vad de håller på med och hur lyckliga de är i exakt detta ögonblick, visar det sig att de är ungefär lika nöjda när de är tillsammans med barnen som när de dammsuger eller tvättar golvet. Barn kan vara tröttsamma. Och tråkiga. Att leka sjörövare eller tillbringa en hel eftermiddag vid gungorna känns inte alltid så givande. Inte där och då. Men i det stora sammanhanget är barnen och allt du gör med dem något av det som ger livet mening.
…Det är de små vardagsögonblicken ett liv består av. Men för att njuta av dem, måste man ibland påminna sig om det stora sammanhanget”.
Jag har haft tur att uppleva många glädjerus, ögonblick av total och överväldigande lycka. Men vad långsiktiga lyckan var för mig har jag insett enbart nyligen.
Den långsiktiga lyckan för mig handlar om att skapa ett tillvaro och leva ett liv som möjliggör glädjeögonblick. Det handlar om att ha balans, dvs ha tid och lust för både karriär och fritid, familjen, kärlek och vänskap, äventyr och lek, hårt arbete och hälsa. Varje del är viktig, då varje del kan bjuda på ögonblick av glädjerus. Hemma, när hela familjen leker i en solig trädgård eller springer genom vattenpölar tjutande av glädje. Sjungande och skrattande med mina bästa väninnor. På jobbet, när jag lyckas med något och gör skillnad. I egen utveckling, när jag åstadkommer något som jag inte kunnat förr, som att besegra en rädsla eller stå på huvudet. I naturen, när jag blir bländat av skönhet och förundran fyller bröstet. Och så lugna lyckan som finns alltid i bakgrunden, av det faktumet att jag är frisk, att jag lever, att jag har nära och kära och att de är friska och att de får uppleva sina ögonblick av glädje.
Det tog mig många år att landa i förståelse att detta var lyckan för mig. Halva mitt liv jagade jag självförverkligande och stora mål som jag såg som värdiga. Jag var glad när det gick bra. Men jag kände mig inte lycklig. Det jag behövde för lyckan var livsbalans. Så enkelt och ändå tog det mig halva livet att inse det.
I sin bok ”Äntligen vardag!” berättar Petter Stordalen att författare ofta arbetar med en skillnad mellan huvudpersonens mål och behov . Målet är vad huvudpersonen vill ha. Det är vad hon vill åstadkomma: det kan vara att få någon som du är intresserad av att bli förälskad i dig, att vinna en tävling, avvärja en katastrof, hitta en skatt eller besegra en fiende. Karaktärens behov är däremot vad hon behöver. Det som kommer att göra henne lycklig och ge henne ett bra liv.
Jakten efter mål kan ge en kortsiktig lycka, glädjeruset. Medan långsiktiga lyckan infinner sig när ens behov är tillfredsställt.
Precis så var det för mig.
I livets mitt är det viktigt att både fånga och värdera små ögonblick av glädje, men ännu viktigare kan det vara att inse vad man behöver för att uppskatta livet i sin helhet. Har man det behovet inte tillfredsställt än, då är det dags att ta itu med det.
Hur definierar du din lycka? Är du lycklig? Vilka är dina mål och vad ger dig den kortsiktiga lyckan? Vad behöver du för att uppleva den långsiktiga lyckan, att känna dig tillfreds med livet i sin helhet?
Behöver du stöd i dina funderingar, börja gärna med en enkel övning ”Livshjulet” som du hittar här.
Pingback: Är det för sent för mig? Eller hur att bli en äventyrare i medelålder - Ävenflykter